Tillbaka
hejhopp, efter ett litet uppehåll är jag tillbaka i bloggandet.
ikväll var jag på sista HIF-matchen för året. henkes sista elitmatch för alltid. och herrejävlar vilket slut. ja matchen var inte mycket att hurra för. HIF hade absolut noll att spela för och DIF hade i princip allt. men det var ändå två ganska helkassa lag på plan. det var inte kvalitéfotboll nånstans, inte ens okejfotboll. det var två ur-usla målvakter. pa dembo touray gjorde en idiotrensning och idioten daniel andersson var inte ett dugg bättre.
andersson, som annars är känd som målvakten som brukar dribbla i eget straffområde, var as-sämst idag. helt fel utrusningar, rensningarna från hell och jag vet inte vad. och målen skyller jag nästan helt och hållet på honom. vad fan sysslade han med? stod typ och petade näsan eller.. så trött jag blir.
nej han är gammal och trött och borde inte spela mer. varför lät man inte någon jäkla tredje målvakt stå? säker på att han skulle gjort en bättre match.
för övrigt gjorde spelarna inte mycket. de sprang mest runt.. kanske inte petade sig i näsan, men pillade sig absolut i naveln. nej men det var inte mycket att hurra för.. klart att de spelade, men man märkte att spelarna inte hade mycket att spela för.
men avtackandet. herrejävlar vilket avtackande. det rann tårar och det var helt sjukt sentimentalt. det var en massa som avtackade larsson, via en video på storbilden. zlatan, lagerbäck, sir ferguson. helt galet. larsson började gråta, och jag menar.. hur kan någon på läktaren låta bli att fälla en tår då?
och han är så stor. i hans avtackning väljer han att ta upp bosse nilsson, vars sista hemmamatch det är. och avtackar honom, och är helt tårögd och jag vet inte vad.
nej det är stort. så stort att jag nu inte ska skriva så mycket mer än
TACK LARSSON FÖR DESSA ÅREN!
