Back home baby
jag är hemma igen efter två underbara veckor i uganda. jag ska inte tråka ut er med detaljer, så jag gör två snygga sammanfattningslistor istället:
Bäst på Uganda-resan
1. Att komma ner till Uganda och få se det fantastiska landet. Det var väldigt annorlunda från Sverige, och det tog lite tid att vänja sig. Men när jag väl gjort det var det helt underbart.
2. Att få träffa så många otroliga människor. Ugandierna var fantastiska och andra typ backpackers var underbara. Ugandierna var väldigt varma och de tog emot oss med öppna armar. Många var fascinerade av oss och ropade "mzungo" efter oss. Vitingar. Hej hopp. Det fanns en hel del människor som var fotbolls- och hockeyintresserade. Både ugandianer och andra. Det är bland det roligaste jag vet, att snacka fotboll med random people =)
3. Att få se gorillorna. Det var riktigt roligt. De var grymt söta och att få se dem i deras naturliga miljö var helt fantastiskt. Med tanke på att det är enda stället man kan se dem på så uppskattar jag det verkligen. Vi såg även en hel del andra djur; gaseller, antiloper, bufflar, elefanter, flodhästar, krokodiler och LEJON!
4. Utvecklingen. Jag utvecklades verkligen nere i Uganda. Eller som vi valde att säga, härdades. Jag som mer eller mindre bölat så fort jag sett ett utedass klarade efter en vecka att gå på vilket hål i marken som helst. I slutet av vistelsen tyckte jag det var äckligt att sitta ner på en toalett. Jag såg inte mig själv i en spegel på över en vecka, vilket faktiskt var riktigt härligt. Hmm, för mig i alla fall.
5. Människorna jag åkte med. Vi hade ett riktigt härligt gäng på 19 pers. Jag tyckte om allihopa och alla gjorde resan riktigt minnesvärd. Som vi har skrattat. Och som vi har haft tråkigt. Jag kommer verkligen sakna bussresorna, kortspelen, "eye fiven", bajsdiskussionerna, kvällarna, allt. Jag hade två underbara veckor med underbara människor!
Bubblare: African time! Det var svårt att vänja sig vid i början, men efter ett tag så var det riktigt skönt. Att inte stressa, känslan av att allt kommer lösa sig. Underbart.
Värst på Uganda-resan
1. Toaletterna. Som sagt, jag vande mig, men i början var det riktigt äckligt.
2. Bussresorna. Att sitta ihoptryckt i en buss på jävliga vägar var ett helvete. Det var inte skönt nånstans, och 45 mil kunde ta dryga 8 timmar. Hmm. Inte helt okej.
3. Duscharna. Det var både bäst och värst. Alltså, det var inget eller lite varmvatten och i princip inget tryck i strålen alls. Jag och Philippa duschade typ 4 gånger på 2 veckor. Mhmm. Riktigt äckliga var vi ett tag. Men det var ändå skönt på ett sätt. Att inte sminka sig på två veckor. Att inte se sig själv i spegeln på två veckor. Att helt enkelt inte bry sig om sitt utseende på två veckor. Men en sak är säker, jag är väldigt glad för att jag hade min deodorant med mig ;p
4. Maten. Alltså, missförstå mig rätt. Vi fick för det mesta god mat, för vi fick västerländsk mat. Men en dag skulle vi prova på den inhemska maten. Buhuuääeee. Det var typ jams, kasava, sötpotatis och annat shit. Och de råddde oss att testa get. Det gjorde vissa. Men det var inte get som i get. Utan get som i getmage. Yes. Och på tarmarna satt det fortfarande tarmhår. Nej, det var inte riktigt okej. Så vi undvek den lokala maten så gott det fick och höll oss till pommes och toasts.
5. Hemresan. Vårt plan blev ett dygn försenat på grund av att de var tvugna att byta ut någon balansgrej på vingarna. Det var ett helvete. Klockan fyra på natten blev vi körda till ett jättefint hotell där vi fick sova och äta. Det gick bra till slut, men det var riktigt påfrestande. Dessutom missade vi ju vår connecting flight till Köpenhamn så de fick trycka in oss på två olika flighter från Heatrow. Ja, det blev en del dramatik på slutet, men samtidigt var det en rolig upplevelse, vi fick ju en extra dag i Uganda.
6. Att lämna landet. Det var faktiskt jobbigt. Jag är inte bölig av mig, absolut inte. Medan de flesta andra fällde en tår när vi sa hejdå till våra fantastiska värdar och guider Sheba och Edison så var jag inte direkt ledsen. Men när planet väl lyfte från Entebbe så bara brast något jag och jag började tjuta. Jag vet inte varför, kanske var det spänningarna efter vänta, kanske var det det faktumt att vi nu lämnade Uganda eller kanske var jag bara allmänt lättad över att vi kommit iväg, men jag satt och skrämde slag på stackars Niklas där jag satt och bölade :p
Yes. Det var en del av det stora, och det har varit helt fantastiskt. Alla borde få göra en sån här resa någon gång i livet. Men nu är jag hemma och mer eller mindre redo att kicka igång mitt riktigt liv igen! Ha det bäst, I'll see you around! Som Sheba sa; Happy day! <3<3
