Life as I know it

wihoooo imorgon bär det av till magaluf med becks och sandra. det ska bli riktigt underbart att få lite semester. efter att ha slitit hela sommaren som en litenliten slav känns det behövligt med vila. flyget går klockan sju imorgonbitti, så det blir upp tiidiiigt. men vad gör det när man kan chilla på stranden resten av dagen?

gårdagen var helt underbar btw. vi lyckades slå nytt rekord i antal människor i lägenheten, 14 är det nya! vi käkade lite, chillade och festade sedan loss helt och totalt. det var sprit överallt och ingenstans och när det röjdes imorse var det svårt att tro att 12 personer (två drack inte igår) lyckats tömma så många burkar och flaskor... haha, ääh det var en riktigt lyckad kväll som innehöll allt som en lyckad festkväll bör göra, fyllesamtal, tappade mobiler, någon som ska försöka sig på free-pouring, jakt med ballonger, någon som blir ihoptejpad... you name it baby. tack alla söta bebisar, tack för att ni gjorde mitt födelsedagsfirande ÄNNU bättre :)

nej nu ska jag försöka sova, så att jag inte är helt död imorgon bitti, och glömmer mitt pass eller något annat smart...
peace out, kärlek och respekt, det är sånt vi gillar!

jaha så var jag också 20. det känns faktiskt inte så farligt. rent mentalt har jag ju i och för sig varit 20 sedan rebecka fyllde år i maj, så det är ju ingen jättenyhet liksom...  men nu är det ändå lite så... jaha, nu då? jag är 20... tydligen överlevde jag steget, men det var ju inte som att jag blev jättemogen över en natt liksom...
i vilket fall som helst blev det ett fantastiskt firande igår. vi möttes först upp några hemma hos oss och åt lite tårta, sen begav vi oss till SK, där vi fick awesome mat och ännu awesomare sällskap. senare på kvällen kom hela köket ut och sjöng för mig, väldigt sött och väldigt traumatiserande. tilläggas bör att jag efter rebeckas tvång satt med ett diadem med glitterbolls-antenner och en stor napp runt halsen. fast som jonahatt så bra uttryckte det, jag slapp i alla fall ha anders där som sjöng för mig.. ;P

dagen började med att isabelle och susanne ringde på dörren. som de underbart trevliga gäster de är hade de med sig apelsinjuice och en vaniljfläta. sen drog vi oss ner mot stan och yrade rundor där. nu på kvällen har jag och tanja firat pappa som idag firade sina 25 (hmm) år. vi hade en supermysig middag på o'learys i kvällssolen som behagade visa sig.

morgondagen ska firas med ytterligare födelsedagsfirande. vi ska mötas upp hemma hos oss, äta och dricka lite och sen äga på hallands dansgolv. as usual med andra ord. nej nu ska jag försöka se färdigt på en film som jag påbörjat ungefär tre gånger den här veckan.
peace out, kärlek och respekt, det är sånt vi gillar!

åh herre min satan jag blir officiellt gammal imorgon. jag når den aktningsvärda åldern 20 och vet inte riktigt hur jag ska hantera det. min hy håller fullständigt med mig. den håller på att utveckla både rynkor och tonårsfinnar. man måste älska det.

morgondagen ska firas med mina sötasötasöta helsingborgsvänner. först ska vi träffa alex, och dessutom fira att han nu flyttar hemifrån (vilket btw är heeelt galet, vår lilla bebis har blivit stor). sen ska vi träffa gabbe och förhoppningsvis david med. på kvällen ska jag äta finmiddag med familjen... antagligen sitta och leka civiliserade.. pfft, som att vi någonsin varit det...

och nu har jag jobbat min sista dag. wihooo. eller alltså min sista schemalagda dag för nu. jag lär antagligen få lite fler tider, men jag har gått av mitt schema i alla fall. såååå underbart jag tror jag dör. jag har haft såna skumma drömmar om disk så ni anar inte. det värsta någonstans var ju typ att det inte var så att disken aldrig tog slut eller aldrig blev ren, utan jag bara stod och organiserade disk. flyttade, planerade och hade mig... nej jag har inte blivit arbetsskadad.

nej nu måste jag försöka sova bort min åldersångest och fokusera på de bra delarna. typ att jag får handla på systemet. wihooooo :)

för någon vecka sedan fick jag tummen loss och skickade in min mobil på lagning. den har inte gått att ladda så jag har sprungit runt med mobil klass miljöfarlig. men ja, duktig var jag och mobilen kastades iväg till reperation. så igår, fick jag tillbaka den jag blev överlycklig, och hämtade ut den på ica. kommer hem, öppnar upp den och sätter i laddaren. inget händer. jääävlaaaa idiottelefon och freaking dumma företag. hur fan kan man få in en telefon på reperation, "laga" den, inte kolla att det funkar och sen skicka iväg den igen utan att felet har fixats? det är lite så, hur faaaan tänker ni? vad gör ni? uppenbarligen inte ert jävla jobb i alla fall. såååå efterblivet.

idag har jag gjort skäl för mitt smeknamn, kim jong il. sällan har jag skrikit så mycket åt människor, och sällan på ett så otrevligt sätt. jonahatt gjorde misstaget att sätta mig på att göra dagens (som tur är hade jag rebecka som gjorde en strååålaaande insats). eftersom jag alltid blir jättediktatorisk när jag är stressad stod jag och kastade ut order till höger och vänster, utan en tanke på att vara artig. hade någon tur fick de ett bitskt "är du snäll" efter en order. jag skrek och tyranniserade allt och alla. efter ett tag kom jag på att jag faktiskt inte var förman, utan bara jobbare, så jag stod och skrek åt jonahatt vad han skulle skrika till sina jobbare :P jag lär mig aldrig... stackare, jag förvirrade säkert bara hans arbete och var hälften av orsaken till förvirringen som uppstod i köket... så alltså. förlåt alla. jag är inte otrevlig egentligen. annars var det awesome att jobba, som vanligt.

imorgon är det jobb, sen blir det utgång i helsingborg för första gången den här sommaren. egentligen skulle vi haft kräftskiva innan, men då planering inte är vår starka sida för vi nöja oss med en enkel förfest :P

nuuu måste jag sova, har varit igång sedan sex imorse. peace out, kärlek och respekt, det är sånt vi gillar!

okej för att återgå till my bitter state of mind. idioter på hallands. för helsiket, det är väl inte på hallands man hoppas hitta sin framtida livspartner? tydligen finns det retards som tror det. trög kille sitter och frågar mig på allvar, vad jag lyssnar på för musik. jag svarar halvintresserat halvt på skämt, att aa, men typ sån musik jag kan  dansa till. då svarar han, på fullaste allvar, "nej men VAD INTRESSANT! jaa alltså för att musik är verkligen jätteviktigt för mig!". blockhead. ser det ut som att jag bryyyyr mig? jag vill inte träffa någon jag klickar med eller någon som är jätteintressant. hade jag velat det hade jag väl för fan gått på helsinkronas speeddating?! all I ever wanted to do was have fun.
   sen, av någon jäkla anledning, kläcker cc, eller någon annan, ur sig "jaa men som jonna, martin köpte henne i asien". då kläcker ytterligare en utav genierna på stället ur sig "jahaa, men hon är ju söt. de flesta som man köper hem är ju asfula. inte de snyggaste man tar med sig hem liksom". eeh tack, eller..? så sjuuukt inte okej att stå och säga!

och vilket moment jag hade på jobb idag. skulle ut för att slänga soporna. går in i sopförrådet, letar reda på pappers-tunnan och får syn på världens största spindel. alltså, jag brukar inte vara så känslig när det gäller spindlar (förutom på senare tid, kan ha något att göra med spidermans plötsliga död att göra), men den var enooooorm. men jag bet ihop, tänkte "nej, jag ska vara stark". så jag ignorerar spindeln och för att inte låtsas om den tittar jag upp i taket istället. bara för att upptäcka spindelns ännu större polare som sitter och stirrar elakt på mig. det blev för mycket för mig så jag kaaastaar sopsäcken och kutar ut och skriker "gaah, ööööh spindel, äcklig spindel, äcklig spindel", detta till en dans som innebär jämfota hoppande och snurrande. jag står gott och väl i en halv minut med det här sång- och dansnumret innan jag inser att personal är på väg till skjulet 20 meter bort och tittar undrande på mig. jaa, jag är coooool.

anywaaay, nu ska jag sova. kanske sova bort lite bitterhet, vem vet? peace out.

jag blir såååå bitter. efter en kväll på hallands är jag redo att jag lägga ner mitt uteliv för gott. missförstå mig rätt. jag älskar sociala människor och jag älskar att prata med dem. men när de kör de billigaste, tråkigaste, mest uppenbara grejorna för att ragga kan jag inte hjälpa att bli bitter. eller när de bara är konstiga. förlååååt, vem du nu än var, men det är inte okej att kläcka ur sig "jag har alltid velat ha barn med någon av en annan... ja ras. typ en asiat. jag har ju sett hur föräldrarna kan vara jättefula, men ungarna blir ändå grymt söta". det är inte socialt acceptabelt. jag döööör så hårt. nu har du lyckats kläcka ur dig att vi ska ha barn tillsammans och samtidigt förolämpa mitt utseende men inte mina gener om de blandas med dina.

eller när killarna mer eller mindre kastar sig över en för att man råkar ha en x-kromosom mer än de själva. det känns som att det är där de sätter gränsen liksom. och åååååh. det är så fruktansvärt många 91:or ute. de har helt tagit över stället. fast det värsta att de är faktiskt charmigare att prata med än de som är lite äldre. de är enbaaaaart dryga.

ååååh och så räcker det inte med att jag är arg och allmänt bitter på utelivet. när jag kommer hem, råkar jag trampa på en glasbit och det börjar flöda blod från tån. det vägrar ge med sig och innan jag hunnit leta plåster har jag blodat ner halva lägenheten. och när jag väl hittat plåster räcker inte det och nu är jag på väg att blöda igenom mitt andra. dessutom, i mitt försök att plåstra om min tå, välte jag och slog i huvudet i handfatet. jag tror att någon hatar mig. nu ska jag se på film och ligga och vara allmänt bitter. what else is there to do liksom?

och så har vi bokat resa! om två veckor bär det av till magaluf med sandra och rebecka och ojojoj vad vi ska rocka satan. ni kan inte ana hur exalterad jag är över detta. sist vi var där tog det en månad för oss alla att nyktra till igen, och jag känner att det är något liknande vi bör satsa på!

ja och det är såååååå traumatiserande. jag var på ica tuna precis. mm och så skulle jag ut från affären, och eftersom jag är alltid är hetsig så lyckas jag stanna hela snurr-dörren. det är inte första gången det händer, men den här gången vägrade den börja röra på sig igen. och de andra stod i de andra delarna liksom, och de hade en öppning ut. men jag var FAST. så jag fick snällt vänta på att de kom och öppnade upp hela grejen... och det värsta är att jag bara har mig själv att skylla. eller egentligen inte, jag skyller på min mamma! hon hetsar alltid genom snurr-dörrarna, hon bara måste hinna genom med sin kundvagn, det går inte att vänta. jag vet inte hur många gånger hon har stannat dem. men ja, jag har alltså då tagit efter henne beteende och mer eller mindre gjort det till en tävling att aldrig behöva vänta, så jag satsar alltid satan och kutar. som idag. men idag fastnade jag. såååå illa.
   och rebecka den jäveln uppmuntrar ju sånt här beteende och gör likadant själv. så om man gör en TA är det egentligen inte mitt fel. det är mitt umgänge som ger mig strokes när jag gör fel. så det så. precis som med hannibal :)

nej, nu måste jag hoppa in i duschen om jag inte ska skrämma slag på folket ute på stan idag. peace out, kärlek och respekt, det är sånt vi gillar!

sandra och becks sist det begav sig (åh herre satan. "begav sig", hur gammal är jag?)

jag är omvärderad. tydligen räknas jag nu som hela 13% invalid. de tidigare 6% (eller vad det nu var) kändes helt okej. men 13... det är så att jag känner mig sjukare än vad jag är.

wihooo är nu ledig ändå till torsdag lunch. har inte haft så här mycket ledighet sedan... tidernas begynnelse. för att fira detta ska jag nu ligga i skytteltrafik mellan helsingborg och lund. sååå drygt, men vad ska man göra? freaking körskolan ligger i helsingborg men mina sociala planer är förlagda till lund. dessutom, än viktigare, ligger min bästa joggingrunda i lund. och jag måste passa på nu. för den går förbi LTH, och jaa... det är inte jättekul att komma förbi springandes jättesvettig och jätteäcklig bland alla smarta studenter. inte för att jag tänker låta det stoppa mig i höst när studenterna är tillbaka, men jag får ju passa på att njuta av ensamheten nu medan det går liksom...

ja, men är nu i lund då. har spenderat kvällen med att dricka vin och babbla hos saskia. awesome. kom hem till lägenheten. upptäcker att jag är ensam (vilket är ett helvete, jag är sällskapssjuk. alltid), och börjar gå igenom skafferiet. kommer på att det jag har till frukost är riskaka och kaffe. mums. (för att gå till ica imorgon är ju tvek om jag orkar). fast min teori är ju att så länge man har kaffe överlever man.

nej nu får det vara färdigt med det rastlösa bloggandet. over and out baby!

dator och kaffe är mitt sällskap när rebecka och M lämnar.